Veckans Affärers reporter och krönikör Cecilia Aronsson har skrivit en läsvärd krönika på samma tema som det reportage jag skrev för DN Ekonomi i januari: Indiska ingenjörer nöjer sig inte längre med att göra västs jobb utan genomför nu egna innovationer – med följd att amerikanska riskkapitalister nu letar efter de nya webbstjärnorna i Indien.
Tyvärr las inte min och Christina Sjögrens knäck från i vintras ut på DN.se, men jag publicerar ett utdrag nedan istället.
Man får dock ha i åtanke att även om den indiska webbmarknaden har en fantastisk potential gör infrastrukturproblemen att det kommer ta tid innan miljardmarknaden är verklighet. Och det lär bli i mobilen det händer: 2 procent av befolkningen har PC, 25 procent har mobiltelefon.
Indiens nya innovatörer
Av Lisa Bjerre
Indiska ingenjörer nöjer sig inte längre med att jobba för västerländska företag – nu startar de eget istället. Och den växande indiska internetmarknaden ger dem goda möjligheter att lyckas. DN har besökt entreprenörsmässan Headstart i Bangalore och sett en IT-nation i förändring.
IT har på bara några år vuxit till Indiens största exportvara. Pengarna kommer från västerländska bolag som låter billig arbetskraft göra IT-jobb i Indien. Men de indiska ingenjörerna vill inte längre bara genomföra västerländska företags idéer. Det indiska IT-undret håller på att förändras.
– Det var ett stort beslut för mig att säga upp mig från mitt jobb. Men åren som IT-konsult har gett mig den ekonomiska tryggheten att göra det, berättar Khushnood Naqvi.
Han är 36 år gammal och startade för åtta månader sedan bolaget 90° Internet, som driver en hemsida för att söka resor i Indien. När han sa upp sig hade Khushnood Naqvi jobbat i tolv år på det stora indiska konsultföretaget Infosys, som utför IT-arbete åt företag i hela världen. Han berättar att det i dag finns helt andra möjligheter att starta eget i Indien än när han tog sin ingenjörsexamen 1994.
– I dag har det börjat växa fram ett stöd för entreprenörer, och det finns riskkapitalbolag som vill investera i indiska företag.
Khushnood Naqvi är en ganska typisk indisk IT-entreprenör. Enligt Suresh Bhagavatula, lärare vid entreprenörskolan i Indiens IT-huvudstad Bangalore, är de flesta eleverna ingenjörer som hunnit jobba i några år. De är runt 28-35 år gamla och säger ofta upp sig från ett välbetalt jobb för att driva eget.
– Vi har länge haft ett starkt entreprenörskap i Indien, men det har byggt på nödd och tvång, att man måste starta eget för att kunna försörja sig. Det som entreprenörskap som växer fram nu grundar sig på möjligheter: att man ser en affärsmöjlighet och tar den.
Den möjlighet som många unga indier nu ser är den växande internetmarknaden. I september i fjol hade drygt 5 procent av Indiens befolkning tillgång till internet enligt FNs telekomorgan ITU. Det kan låta lite, men i antal handlar det om 60 miljoner människor. Och siffran stiger i takt med att löner och datortillgång ökar.
– Det finns möjligheter i antal. Så fort antalet konsumenter stiger börjar människor ta fram affärsidéer, säger entreprenörsläraren Suresh Bhagavatula.
Ett tecken på entreprenörskapets framväxt är den nya mässan Headstart som i dagarna haft premiär i Bangalore. Mässan riktar sig till nystartade företag som får chansen att träffa investerare, riskkapitalister och forskningsrepresentanter från företag och universitet.
– Vårt mål är att skapa ett ekosystem för innovation, berättar Aditya Mishra, som är en av Headstarts arrangörer och arbetar på innovationsavdelningen hos Asiens största bolag för IT-tjänster, Tata Consultancy Services.
– Indien är just nu inne i en väldigt intressant fas, fortsätter han. Tidigare siktade alla nya företag på den amerikanska marknaden. Men nu har Indien blivit en egen, intressant marknad. Många riskkapitalister från Silicon Valley i USA har kontor här nu. Att hitta riskkapital är inte längre ett stort problem för unga indiska företag.
Sonia Sharma, arrangör med PR-ansvar för Headstart, beskriver utvecklingen som att Indien lärt sig innovation genom att i flera år hjälpa västerländska bolag genomföra sina idéer. Det arbetet har byggt upp en värdefull kunskapsbank.
– I dag är Indien på väg att bli ett centrum för forskning och utveckling, säger Sonia Sharma.
”Jag brukar lite skämtsamt säga att Europa är som ett museum: när jag kommer tillbaka är det likadant som när jag lämnade det. Medan det här i Asien händer väldigt mycket.”
