Ljudböcker är stekhett nu, eftersom lyssnandet på streamade tjänster som Storytel, Nextory och Bookbeat ökar kraftigt medan försäljningen av tryckta böcker sjunker. Det är inte alla som är glada över utvecklingen och det har varit en bitvis hård ton när ljudboken diskuterats i DN under våren.
För mig som var digital dagstidningsjournalist i slutet av 90-talet är det som att färdas två decennier tillbaka i tiden. Jag hör ekot av de internet-skrämda pappersjournalister som tyckte att det där med nätet, det är ingenting seriösa journalister ska syssla med. Vi vet alla vad som hände sen. För den som gillar förändring är detta en spännande tid att verka som författare.
I det senaste numret av tidningen Skriva publicerades ett reportage jag skrivit om ljudboksboomen och de nya möjligheter som den innebär för en aspirerande författare. Här finns en ny publik, och nya vägar att debutera. Min förhoppning med artikeln är att fler ska upptäcka dessa möjligheter.
Dessutom publicerade Skriva en liten ljudboksskola där jag samlade tips från förläggare och författare om vad du kan tänka på när du skriver för ljud.
Det som inte publicerats på nätet är den faktaruta där jag kartlagt vilka förlag som just nu är intresserade av att ta emot manus skrivna för ljud. Av de förlag jag hörde av mig till var det dessa fem som svarade och sa att de tar emot manus. Säkert öppnar fler förlag dörren för pitchar och manus framöver – hör gärna av er så kompletterar jag listan.
Tipsar också om Facebook-gruppen Skriva för ljud, som jag administrerar tillsammans med ljudboksförfattarna Anna Bågstam, Karin Janson och Susan Casserfelt. En bra plats att börja på.
Här är förlagen som tar emot manus eller pitchar skrivna direkt för ljud:
Storytel Original
Letar efter: ”Vanliga hederliga kriminalromaner, historiska romaner, erotik och true crime.”
Detta ska du skicka in: ”En pitch som är 0,5-2 A4-sidor lång och beskriver de viktigaste händelserna i stora drag. Pitchen ska ge oss en känsla av manuset, var gärna pang på istället för att ge oss en lång bakgrundshistoria. Och glöm inte att berätta hur det slutar.”
Bonnier Bookery
Letar efter: ”Goda berättelser, företrädelsevis inom de genrer som är stora inom ljud nämligen spänning och feelgood eller drama. Vi är också intresserade av kortromaner och av fackboksmanus, även kortare.”
Detta ska du skicka in: ”Det är alltid bäst med ett färdigt manus. Om det är en följetong kan man läsa efter att författaren har skrivit fem av tio avsnitt.”
Lind & Co
Letar efter: ”Vi letar främst efter traditionella polisdeckare och gripande, sanna berättelser. Gärna serier.”
Detta ska du skicka in: ”Ett synopsis och antingen de första kapitlen eller hela manuset. I synopsis bör genre framgå, var handlingen utspelar sig, information om huvudkaraktärerna och en sammanfattning av bokens handling.”
Whip Media
Letar efter: ”2018 är det företrädesvis feelgood och fantasy som lockar. Det är genrer där det är svårt att vaska fram godbitar eftersom det finns ett stort utbud av författare.”
Detta ska du skicka in: ”En pitch som ger överblick av vad boken handlar om. Vi har inte möjlighet att läsa alla manus så vi baserar vårt första uttag helt på pitchen. Den ska förmedla bokens handling såklart, men gärna även belysa likheter och olikheter med andra titlar i samma genre och om författaren känner att de kan uttala sig; affärsnyttan med just det manuset.”
Saga Egmont
Letar efter: ”I första hand översätter vi utländska manus men vi kan tänka oss att titta på manus på svenska. Vi letar efter kommersiellt gångbara manus med starka karaktärer. Berättelsen ska ha ett driv och ett bra flyt i språket. Gärna i genrerna deckare/spänning eller romantik/erotisk romantik, men andra typer av berättelser kan också bli aktuella.”
Detta ska du skicka in: ”En pitch/ett följebrev där författaren kort berättar om sig själv och sitt manus, samt manus på avsnitt ett.”
PS: Ja, såklart har jag själv projekt på gång som skrivs för ljud. Hur skulle jag kunna låta bli? :) Berättar mer senare!
Jag skulle gärna vilja ha min relationsroman som ljudbok. Här kommer min
baksidestexten till boken.
Signe är född i östra skärgården i slutet på tjugotalet. Hon går i skolan, växer upp och möter kärleken på fyrtiotalet. Med mor Alice och far Valentin är hon aktiv i Missionsförsamlingen och det har format hennes liv.
Kärleken, sveket och familjehemligheten förföljer henne genom livet. Hon söker livslust och vänner i olika cirklar och startar själv en bokcirkel som blir betydelsefull för henne.
Parallellt får vi följa Anna, Signes dotter. Hon är född på femtiotalet. På sextiotalet börjar hon skolan och sjuttiotalet är kärleken och familjen i fokus. Pilgrimsresor till Israel och Egypten är händelserika och betydelsefulla.
Ett nyvaket intresse för släktforskning delar hon med Signe vilket ger nya perspektiv. De gräver tillsammans i historien och hoppas att finna sina anförvanter.
Syftet med boken är att berätta hur kvinnors tro och liv formas av miljön. Hur släkten kommer och går. Vad är det som präglar en människas liv? Arv eller miljö? Hur knyts kvinnors liv samman? Hur präglas tron i generationer? Den fria viljan att välja sin tro finns den? Har Gud en plan för alla? Går det att säga ja till livet?
Boken kan även användas som inspiration i samtalsgrupper. Ett studiehäfte tillhörande romanen finns.