När jag var tolv-tretton år gammal började jag spela äventyrsspel på datorn. På den tiden var grafiken väldigt enkel och man navigerade med piltangenterna och skrev in kommandon på engelska i en prompt.
Svårigheten i spelen var att hitta rätt lösningar, men en lika stor utmaning var att formulera sig korrekt och att ställa rätt frågor. Spelet vara bara programmerat att känna igen vissa formuleringar, så det gällde att hitta dessa.
Om man exempelvis skrev ”ask man woman” kanske ingenting hände. Men om du istället skrev ”ask man blonde” började han berätta om blondinen.
I Indien är det likadant. Man måste ställa frågorna på ett klurigt sätt för att få svar. Och man bör alltid fråga flera gånger, gärna på olika sätt och med olika formuleringar, för att säkerställa att svaret verkligen är korrekt.
Två exempel:
Häromdagen var jag på ett köpcentrum med min nya finsk-italienska kompis Aili. Det var rea och lång kö i kassan när vi skulle betala. Vi fick fram till en tjej ur personalen.
”Finns det någon annan kassa vi kan betala i?” frågade Aili.
”Nej”, svarade tjejen och log.
Aili tänkte ett par sekunder.
”Finns det en kassa på nedervåningen?” frågade hon.
”Ja”, svarade tjejen och log.
”Kan vi betala för våra saker där?”
”Ja”, svarade tjejen, fortfarande lika glad att kunna hjälpa till.
Alldeles nyss ringde jag ett enkelt litet hotell i Delhi där jag bott tidigare. Utöver ett par kackerlackor var det helt OK , men framförallt hade de trådlöst internet och det är guld värt.
”Har ni något rum imorgon?” frågade jag.
”Nej”, svarade killen. ”Vi är fullbokade”.
”Jaha”, sa jag. ”Har ni något rum?”
”Ring det här numret”, sa killen.
”Har ni något rum imorgon?” frågade jag den man som svarade på det nya rummet.
”Nej, inte imorgon”, svarade mannen.
”Okej… Har ni något rum?” frågade jag igen.
”Vill du ha air-condition?”
”Om det går”, svarade jag.
”Vilken tid kommer du?”
”Sex eller sju.”
”OK. Det går bra.”
Skam den som ger sig. I Indien lönar det sig sällan att vara foglig och artig. Den som tjatar mest får som den vill! Ibland kan det utvecklas till en ren uthållighetskamp.
hihi pa pricken! Min man och jag var en gang i Pune och letade efter en Thomas Cook att vaxla resechekar pa (det har var 10 ar sedan). Maken forsokte lange och val, men gjorde felet att han anvande hela meningar. Do you know where the Thomas Cook money exchange is? Och typ hundra varianter pa den. Till slut gav han upp, jag fragade forsta basta indier ”Thomas Cook?” med indisk brytning. – Yes yes, around this corner.
Vi hade varit max 10 m fran Thomas cook hela tiden ;)
Jag tror att nar vi forsoker vara artiga och anvanda hela meningar och sa, sa ror vi till det. Jag kan kanna igen det fran mig sjalv nar det galler conversationer pa sprak man inte till fullo beharskar. Ju farre ord, desto battre.
;-)
Kanske du ska prova klassiker som:
Examine room
Inventory
… 1 Dictionary, 1 broken Iphone
Use dictinary
…sorry can you rephrase your command
Use dictionary
Och när du till slut tröttnat:
Go North
;-)