journalistik

I dag har det hänt något väldigt intressant här i Indien. En av landets mest kända tv-journalister, Barkha Dutt, har skrivit ett långt, öppet brev till tittarna för att bemöta den massiva kritik hon fått efter förra veckans rapportering från Bombay.

I efterdyningarna av attacken är många indier rejält förbannade på politikerna, som man tycker inte har gjort något för att stoppa terrorismen, men också på media som man tycker skötte bevakningen oetiskt.

Kritiken går bland annat ut på att media i sin snabba rapportering på plats har avslöjat polisens motaktioner och strategier, så att terroristerna kunnat följa händelserna på teve och på nätet. (Fast jag fick höra via en mejlinglista jag är med i att de tidvis loopade vissa tv-sändningar och stängde av andra, just för att hindra att information spreds.)

En annan del av kritiken är att reportrarna inte visat tillbörlig respekt för attentatets offer, utan stuckit mikrofonen i ansiktet på chockade människor.

Denna kritik är inte ovanlig efter katastrofer av olika slag. Men det som är unikt i detta är att Barkha Dutt, en känd tv-reporter som rapporterat live från Bombay och fått utstå mest kritik, i dag går ut och svarar på kritiken.

Hon hänvisar i sitt långa brev framför allt till den kritik som finns mot henne på nätet. Detta har drivit henne att ta bladet från munnen och försvara sig. Exempelvis finns det (minst) en grupp på Facebook som är kritisk, för att inte säga hatisk, mot Barkha Dutt.

Som journalist förstår jag att det måste vara en obehaglig situation för Barkha Dutt att bli föremål för förbannade och hatiska tittarsajter. Samtidigt tycker jag det är häftigt att tv-publiken i och med internet och sociala medier har fått en så stark position. Tittarna kan enas i kritiken, ställa reportrar till svars inför öppen ridå och tillsammans bli så mäktiga att landets främsta journalister känner sig tvingade att svara offentligt.

När har vi sett nåt sånt i Sverige? Hos oss nedlåter sig journalister alltför sällan till att svara på läsar- eller tittarkritik. Jag hoppas vi kan bli bättre på det – utan att det ska krävas någon terrorattack eller hatsajter.

Läs Barkha Dutts brev till tittarna på tv-kanalen NDTVs sajt.

PS: Rekommenderar även den här skakande berättelsen, helt med egna ord, om hur ett gift par klarade sig igenom dramat på Taj Mahal Hotel.

Jag har varit i Sverige under terrordådet i Bombay. Reser tillbaka på måndag. Den mest aktuella och gripande bevakningen av det som händer finns på Twitter, vilket är en så kallad mikroblogg med korta uppdateringar. I en speciell kanal för Bombaybor skriver privatpersoner om vad som sker just nu – det är alltså vittnesrapporter live. Flera stora nyheter i utvecklingen har jag sett först på Twitter. Det som händer långt bort kommer plötsligt väldigt nära.

I eftermiddag klockan 16 svensk tid är jag med i Studio Ett, P1, och diskuterar hur finanskrisen påverkar Bric-länderna. Kommer krisen att ge tillväxtekonomierna en fördel? Hur påverkas de och hur rustade är de att stå emot? Ett högintressant ämne!

I västvärlden har vi kreditkris och hotande recession. Men hur klarar sig de nya tillväxtekonomierna Brasilien, Ryssland, Indien och Kina genom finanskris och lågkonjunktur. Under flera år har man talat om att makten över världsekonomin håller på att flytta från USA och västvärlden. Men vad händer när konjunkturen vänder kommer tillväxtekonomierna vara vinnare? Jan Häggström, chefsekonom Handelsbanken, Lars Magnusson, ekonom-historiker, Nils Grafström, chef Stora Enso Brasilien, Rolf Eidem, nationalekonom Finansdepartementet, Lisa Bjerre, frilansjournalist medverkar.

Lyssna kl 16-16.45, eller på webben efteråt. [Inslaget börjar cirka 10 minuter in i sändningen.]

I dag publicerade Bortabra.se min artikel från Singapore. Jag var där redan i april-maj, men inom resejournalistiken har man cykler som gör att vissa resmål och restyper passar bättre att skriva om vissa säsonger. Jag antar att Göran på Bortabra har fingertoppskänsla för att läsarna nu börjar fundera på vinterns Asienresa.

I dag skedde också något annat stort: någon lagade mat i vårt kök för första gången. Vi lyckades fixa gas till spisen för 5-6 veckor sedan, men sedan dess har vi bara gjort någon enstaka insats à la pastakokning eller stekning av dosas (indiska lins- och rispannkakor) gjorda på färdigblandat mjöl.
Men i eftermiddags kom en gäst hit som heter Nela och kommer från Tjeckien. Hon satte igång att laga en ljuvlig grönsaksgryta med tillhörande sallad. Jag blev alldeles lycklig.
Det är första gången jag träffar Nela, hon verkar vara en härlig och energisk person, konstnär och ska resa i Indien i fem månader. Hon har rest här i totalt två år (!) tidigare. Vi fick kontakt via Couchsurfing.com.
För den som inte känner till Couchsurfing så handlar det om att man blir medlem på en sajt och kan sedan be andra medlemmar att få bo gratis hemma hos dem när man reser. Det är ett trevligt sätt att träffa folk från hela världen.

För övrigt soffsurfade jag hemma hos en malaysisk tjej som heter Mia när jag var i  Dubai för några veckor sedan. Eller, sängsurfade egentligen – jag fick dela hennes dubbelsäng. Mer om Dubai-resan senare, jag har massor att blogga om men även väldigt många deadlines.

Vad håller jag på med här nere egentligen? Det är säkert några som undrar. Min mamma har påpekat att hon tittar efter mina artiklar varje dag i DN men aldrig skriver jag något.

Jag får medge att jag inte har varit så arbetsam de senaste veckorna. Lägenheten har tagit mycket tid och kraft. Men i dag publicerar DN Ekonomi en intervju som jag och fotografen Uma Kadam gjort med en indisk tjej som jobbar för ett svenskt IT-företag här. Intervjun var en sidogrej till min kollega Yvonne Edenholms nyhet om att svenska IT-företag lägger allt fler IT-jobb i låglöneländer som Indien.  Sverige har tidigare sackat efter i den så kallade off shore-outsourcingen, jämfört med hur många jobb främst de engelsktalande länderna lägger ut på Indien. Men nu verkar det rassla till. Kul för Indien och bra för svenska företag som kan spara pengar när konjunkturen dippar. Oroande däremot  för svenska IT-arbetare, som nog bör fundera över hur jobben kan komma att ligga i framtiden och specialisera sig strategiskt.

Här är några fler grejer jag skrivit som publicerats under sommaren:

Om online-marknaden i Singapore, för Internetworld:
Därför ska man hålla koll på Singapore
”Valet av Asien är självklart om man jobbar online”

Intervju med Dilip, svensk-indier i Bangalore, för Norrbottens-Kuriren:
En norrlänning i Indien

Intervju med svenska Linda som gick intern IT-utbildning i Bangalore, för IT24:
Linda är först ut på Accentures SAP-skola i Indien

Intervju med Erik, svensk ingenjör som jobbar i Bangalore, för IT24:
Svensken som bygger ny mobilplattform i Indien

Utöver Indienjournalistiken gör jag också en del IT-artiklar där jag intervjuar folk på den svenska marknaden över telefon. Jag använder Skype och min indiska mobil, det funkar bra även om samtalskvaliteten strular ibland.
Här är ett par exempel på sådana artiklar jag skrivit:
Så får du järnkoll på den du tänker anställa (PC för Alla)
Här blir idéer till pengar (Internetworld)
Så får du dina användare att gilla BI (IDG.se)

Jag gör även en del översättningar av IT-artiklar åt IDG.se. Dessa texter brukar innehålla många svåröversatta fackuttryck från IT-världen vilket gör det rätt svettigt, men kul. Jag lär mig mycket. Exempel:
Öppen källkod – den nya affärssystemlösningen
Fördelar och fällor med SOA

Just nu jobbar jag med ett gäng IT-artiklar för PC för Alla, CIO Sweden och Internetworld. Ska också sälja in Indien-knäck, har skickat ut några krokar men inte riktigt kommit igång. Jag har många idéer på vad jag vill göra men jag är så trött att jag mest vill ligga på soffan och läsa En dramatikers dagbok av Lars Norén. Snart kommer fotografen Christina Sjögren tillbaka till Bombay och då kan vi bolla idéer tillsammans, det blir kul.
Jag har inte haft problem med arbetsdisciplinen som frilans tidigare – snarare har jag tvingats hejda mig för att inte jobba för mycket. Därför har jag känt mig lite orolig den här veckan, då lättjan och arbetsskyggheten plötsligt tycks ha tagit överhand. Dock har Siddarth samma känslor inför sitt jobb så det är nog snarast tröttheten som tar ut sin rätt. Det är kul att inreda en lägenhet men när allt funkar på indiskt vis, det vill säga man måste ligga på som en gnu för att något ska hända, slukar det tokigt mycket energi.
I dag hoppas jag att vår nya, fina teve ska installeras och att soffkuddarna, som var i fel färg, ska återvända korrigerade. Sängen ska också levereras i dag, men det tror jag inte alls att den gör. Kanske på lördag, om vi ringer och tjatar ett par gånger.