Roland växer jättesnabbt! Nu börjar han lika nåt. Kanske inte en duva just, men han börjar definitivt ta någon slags form.
Vi har även fixat ett förlängningsrör för tvättmaskinens utloppsvatten, så nu kan vi tvätta igen. Tidigare åkte vattnet ut över balkonggolvet innan det letade sig ner i avloppet, men det går ju inte när Roland bor där.
För er som inte är så intresserade av våra hyresgäster på balkongen kan jag kanske locka med på några bilder från Bombays gatuliv. Kolla på min fotosida på Flickr.
I övrigt har jag väldigt mycket jobb just nu, vilket är kul. Att vara stressad över att ha mycket jobb är väldigt mycket roligare än att vara stressad över att ha lite jobb. Särskilt som egenföretagare.
Motvilligt lägger jag också in en uppdatering om vår soffa: Nu är det två månader sedan vi köpte den. Igår levererades det ryggstöd som saknas för fjärde gången.
Den här gången var det rätt färg, men storleken och modellen var helt fel. Det såg inte klokt ut bredvid det andra ryggstödet, som är mycket lägre och tjockare.
Jag skickade tillbaks kudden med killen som levererade det, och blev alldeles oerhört förbannad på kuppen. Siddarth fattar inte varför jag tar det så allvarligt men jag tror jag utvecklat en slags nolltolerans för idioti. Tyvärr är det inte så bra att ha en nolltolerans för idioti när man har att göra med folk som förmodligen aldrig fått chansen att gå mer än några år i skolan och som saknar träning i att tänka ett steg längre än lilla näsan.
Jag har köpt en meditationsbok, det kanske hjälper. Som Christina sa häromdagen: Det är inte utan anledning att så många meditationsövningar uppfunnits i Indien!
Lämna ett svar