När jag kom hem från Kerala igår väntade ett exemplar av Journalisten på mig. Det var två månader sedan jag adressändrade, men först nu kom det första exemplaret av tidningen hit till Indien. Det är en månad gammalt, dessutom har någon tagit en tugga av tidningen.
Efter en stund upptäckte jag att de missat en rad av min adress på kuvertet. Journalistförbundet har skickat ett brev till ett land med 1,2 miljarder invånare, utan att tala om vilken stad jag bor i. D’oh!
Det är faktiskt ett smärre mirakel att tidningen kom fram, hatten av för Indiens postverk. Och det är en sällsam njutning att läsa svensk journalistik på papper.
Det var länge sedan det var en njutning att läsa Journalisten. Typ sedan Martin Jönsson slutade som chefredaktör.
Det är väl klart att man tar en tugga om tidningen adresseras till Elisabet! Bjerre.
Sämre variant av Göteborgshumor
Hmm…. finns det någon bra variant av Göteborgshumor? ;-)
Ja, men det måste betyda att det var en ovanligt aptitlig tidning i alla fall (som från hösten blir månadstidning).
Lycka till i Indien.
PAUL
reporter/tidningen Journalisten
(relativt nyhemkommen från ett halvår i Karibien o Venezuela)