Gujarat

Nu är jag äntligen i Gujarat – staten som i flera år haft Indiens högsta tillväxt. Och som är landsfadern Gandhis hemstat.

Det är dessutom den enda delstat där alkohol är förbjudet, och det finns fler jainister här än någon annanstans (jag funderar på att skaffa motbok som souvenir!).

Jag var på väg hit redan 1997 med min kompis Nina, men då satte en översvämning stopp för våra resplaner och vi åkte söder ut till Karnataka och Tamil Nadu istället.

Men idag har jag alltså sett huvudstaden Ahmedabad för första gången. Vi har ägnat en dag åt klassiska turistmål – först ett otroligt vackert jainisttempel från 180o-talet, och sen ett modernt tempel vigt till Mahavira (den upplyste man som grundade jainismen), Vishnu (viktig hindu-gud) och Sai Baba (en samtida guru). Sedan såg vi två moskéer och en skickligt skulpterad ”stepping well” – en brunn där man inte bara nöjt sig med att gräva ett håll, utan gjort en lång och vacker trappa ned till vattnet, kantad av konstnärliga kreationer och sirliga pelare.

Engelskkunskaperna är inte lika bra här som i södra Indien,  men vi tar oss fram på Siddarths hindi.
En annan skillnad är maten: den kryddas generellt sett starkare ju längre söderut man kommer. Här i Gujarat är det inte så kryddstarkt som i Karnataka utan helt lagom för mig. I morse åt vi en fantastisk onion rava dosa – en tunn och krispig pannkaka gjord på lins- och rismjöl, och med lök i smeten. Den chutney – kokosnösbaserade röra – som serverades till var ljuvlig.
Till lunch avnöjt vi en puri, vilket är ett stort, flortunt och friterat bröd. (Skulle inte godkännas av någon modern diet.) Till detta en mumsig kikärtsröra.

Parallellt med utforskandet försöker jag sälja in artiklar, vilket går sådär – i tidningskrisens Sverige sitter många redaktörer på krympande budgetar. Men det gäller bara att fortsätta pitcha.